Saffran är världens dyraste krydda – gram för gram kostar det mer än guld.
Men för den som någon gång bakit luciabullar eller lagat en riktig paella
finns det inget substitut. Den djupt gyllene färgen, den honungslika doften
och den komplexa, nästan bittra smaken är saffranets signatur.
Saffran är fröämnet från krokusblomman Crocus sativus. Varje blomma bär
endast tre röda pistiller, och dessa måste plockas för hand samma dag som
blomman slår ut. Det krävs omkring 150 000 blommor för att producera ett
enda kilo torkad saffran – vilket förklarar priset.
Den bästa saffran odlas idag i Iran, som står för över 90 procent av
världsproduktionen, men högkvalitativ saffran kommer också från La Mancha i
Spanien, Kashmir och delar av Grekland och Marocko. I Sverige känner vi
oftast igen kryddan från Lucia-firandet, men saffranet har en mycket längre
resa bakom sig.
Saffran har använts i över 3 500 år. Arkeologiska fynd från Kreta visar
målade saffransplockare från bronsåldern, och i det antika Rom användes
saffran både som parfym, läkemedel och krydda. Kleopatra sägs ha badat i
saffransmjölk inför möten med sina älskare.
Till Sverige kom saffran redan under medeltiden via handelsvägarna från
södra Europa. Men det var först efter reformationen som kryddan fick sin
plats i svensk bakningstradition. När katolska helgon förbjöds behövdes nya
högtidstraditioner – och Lucia-firandet, med sina gyllene saffransbullar,
växte fram som en ljusfest mitt i den mörkaste vintern.
Det säljs mycket saffran som inte är saffran. Gurkmeja, safflor och färgad
majsstärkelse säljs ibland som billigt "saffran" på marknader runt om i
världen. Äkta saffranståd är mörkröda med en aning orange i spetsarna – är
de helt gula handlar det om safflor, inte saffran. Doften ska vara stark
och honungsliknande, nästan medicinsk. Om du inte känner någon doft är det
förmodligen gammalt eller förfalskat.
Köp hela trådar, aldrig pulver. Pulver är nästan alltid utdrygat. Smaken
ska vara bitter och komplex, inte söt, med en omedelbar bitterhet följt av
en lång, blommig eftersmak. Det säkraste provet är färgprovet: lägg några
trådar i ljummet vatten. Äkta saffran släpper gradvis en gyllengul färg
över 10–15 minuter. Gurkmeja och andra förfalskningar färgar vattnet
omedelbart.
Saffran är en känslig krydda. Värms den för mycket eller används i för
stora mängder blir resultatet bittert och obehagligt. Det viktigaste steget
är att aktivera smaken innan du tillsätter saffranet i receptet: lägg
trådarna i en liten skål med ljummet vatten, mjölk eller varm buljong och
låt dra i minst 10 minuter. Det frigör både färg och arom.
Mal trådarna försiktigt i en mortel precis innan användning om du vill ha
en jämnare färgspridning, men krossa dem inte för tidigt. Dosera sparsamt
– en nypa (cirka 0,5 gram eller 20–30 trådar) räcker långt, och för mycket
blir snabbt bittert. Saffranets smakmolekyler är fettlösliga, så kryddan
utvecklas bäst tillsammans med smör, grädde eller olja.
Saffran är en krydda som passar i både söta och salta sammanhang, men med
sin kraftiga karaktär kräver den varsam hand. I svenska bakverk är
lussekatter den självklara klassikern – vetemjöl, smör, ägg och russin i en
gyllene bulle. Saffransbröd är en större variant, ofta med mandelmassa, och
saffranspannacotta, saffransglass eller saffransmuffins är moderna sätt att
låta kryddan lyfta en efterrätt.
I risrätter är saffran helt oumbärligt. Paella från Valencia förlitar sig
på den för både färg och smak, gärna kokt på bombaris. Risotto alla
milanese – den milanesiska klassikern med saffran och benmärg – är en av
Italiens stoltaste rätter. Persisk tahdig får sin karaktär från
saffransmjölk som hälls över riset, och indisk biryani använder samma
teknik för att skapa dramatiska gyllene ränder.
Till fisk och skaldjur lyfter saffran de naturliga sötmorna.
Bouillabaisse, den franska fisksoppan från Marseille, är otänkbar utan
saffran. En krämig saffranspasta med räkor eller en medelhavsfiskgryta med
fänkål är andra klassiker där saffranet bildar bas för en aromatisk
buljong.
Saffran är ljuskänsligt. Förvara i mörkt, torrt och svalt utrymme, gärna i
aluminiumburken den såldes i. Med rätt förvaring håller sig saffran två
till tre år utan att förlora smak. En liten burk dyr saffran av hög
kvalitet är alltid bättre än en stor burk billig – prisskillnaden är ofta
marginell per användningstillfälle.
En praktisk genväg är att göra saffransinfusion i förväg. Blanda trådarna
med några matskedar vodka eller varmt vatten och förvara i kylen.
Infusionen håller i upp till en vecka och sparar tid i bakningen. Släng
aldrig infusionsvätskan när du väl gör receptet – häll med både trådarna
och vätskan, för där sitter det mesta av smaken.
Var också försiktig i själva hanteringen. Saffran färgar ytor och textiler
permanent – arbeta på plasthuggbrädan, inte på trä, och tänk efter innan
du krossar trådarna på din bästa linneduk.
